villblimammasnart

Just nu händer det inte så mycket på barnfronten. Jag och sambon har börjat fundera allt mer på det här och det verkar inte vara våran tur just nu. Kanske borde vi prioritera oss själva just nu och göra sådant som vi inte kan sen när det väl blir dags? Vi har bland annat börjat titta och spara till en resa i höst. 2 veckor i thailand skulle inte skada efter den här sommaren då vi har jobbat ihjäl oss rent ut sagt. Ingen semester här inte. Sen skulle jag verkligen vilja hinna spara ihop lite mer pengar så när vi väl får ett plus så vill jag verkligen kunna köpa allt som jag hittar, tex en barnvagn, en spjälsäng, mina första år bok, kläder och leksaker och allt som hör till.

Det kanske är som alla säger, om man inte stressar och försöker att lägga sin energi på något annat så kommer det snabbare. Jag vet inte om det är så men det kanske är värt ett försök? Slappna av, njuta av livet som det är just nu och det som sker det sker..

I lördags och igår tog jag ältest men fick inget utslag alls. Vilket betyder att min mens fortfarande inte har blivit regelbunden. Men jag håller utkik efter symtomen jag brukar få vid ägglossningen och får helt enkelt testa då. Men nu rullar livet bara på, jobbar ihjäl mig, drömmer mig utomlands, allt för att slippa tänka på det här. En resa för mig och sambon i september kanske är det vi behöver? Bara fokusera på varandra, njuta och koppla av, ingen vardagsstress och bara vara. Det är kanske just det som behövs. Semester helt enkelt.

Enligt olika ägglossningsuträkningar så ska jag ha ägglossning nu mellan lördag den 17e och torsdag den 22e juli. Så på lördag morgon innan jag tar mig till jobbet ska jag prova dem här ägglossningstestena. Hoppas dem ger utslag, vilket inte bara säger mig att det är dags för barnverkstan, utan visar också att min mens börjar bli regelbunden! Och inom loppet av en månad kanske, bara kanske så väntar jag en pytte. Men jag har några små knep för att inte tänka för mycket på det. Jag försöker att sysselsätta mig så mycket det bara går. Tittar runt lite på hus, träffar vänner, läser böcker (inga barnböcker!) osv. Allt för att inte kunna hoppas, tänka eller längta för mycket. Jag måste börja tänka att allting har sin tid. Vår tid kommer, förr eller senare. Nu riktar vi in oss på lördag och håller tummarna!

Det hände en sak idag som fick mig att både le och gråta. Jag tog mig iväg till apoteket idag för att inhandla ÄLtest, nässpray och ibumetin (då jag åkt på världens förkylning) och på apoteket jobbade en liten äldre kvinna, inte så gammal men runt 40-50år. Och jag frågade henne hur Ältestena fungerade och hur jag ska veta när jag ska ta ett test då jag har oregelbunden mens. Och hon var så trevlig och snäll och ville verkligen hjälpa mig. Hon öppnade ett paket för att kolla på stickorna men de var ju inlslagna så vi läste lite i innehållsförteckningen och hon sökte lite i deras databas och tog sig verkligen tid att förklara för mig. Ju mer vi stod där så kom vi in på det här med graviditet, vänner som blir eller har blivit gravida, vänner som ska föda och har fött osv. Hur orättvist det känns när vänner runt omkring en ploppar ut barn efter barn medans en själv inte ens vet om man kan bli gravid. Som kämpar och önskar och längtar efter det där lilla undret som förändrar ens liv för alltid.

Och till slut berättade hon, den trevliga apotekskvinnan att hon själv har varit i min situation. Hon kunde inte få några barn, dem försökte och försökte i flera år men gav till slut upp. De adopterade 2 barn istället (2 månader var dem) och hon sa till mig att det finns så många olika sätt att få barn idag så ett barn kommer vi få, vi måste bara hålla ut. Och att hon öppnade upp sig så för mig, kändes helt fantastiskt. Jag är inte ensam! Jag sa till henne under vårat samtal att det är inte samma sak för mannen att få reda på att vi inte kan få barn, det är något som vi kvinnor har inom oss naturligt. Det jag inte sa, det som jag egentligen menade med denna mening var, att som kvinna och få reda på att man inte kan få barn känns mycket jobbigare för oss än för männen. Därför att det är ju en så stor upplevelse att vara gravid! Att ha ett litet foster som växer i magen, alla förändringar kroppen klarar av, förlossningen och tiden när barnet är fött. Att inte få vara gravid, att föda sitt eget barn kan, kan åtminstone under en viss tid tära riktigt hårt på en kvinna. Jag vet att skulle jag få reda på att jag inte kan bli gravid, alltså att jag är steril så IVF och alla andra sätt att bli gravid idag är lönlöst, så skulle jag falla ner i en avgrund som verkligen kommer tid för mig att ta mig upp ur igen. Jag kan väl adoptera, men det skulle aldrig vara samma sak som att föda sitt eget. Jag skulle älska barnet, men skulle kanske inte känna den där speciella knytningen till barnet som om att det hade vuxit i min mage i 9 månader, som jag med ren styrka har pushat ut ur min kropp. Det går inte att jämföra, det gör inte det..

Jag har surfat runt lite på olika hemsidor nu på morgonen då jag vaknade klarvaken för 1 timma sen! Och hamnade på ett forum på någon mamma sida. Där var det en kvinna som frågade efter tips för att kunna bli gravid. Det som jag fastnade för mest var samma tips som många gav henne " försök planera in en tex en resa i vinter, eller kolla runt på hus, skaffa en hobby osv" Och precis detta ska jag försöka göra! Jag och sambon har ju redan börjat kika lite på hus, men jag ska sälja min bil först för att bli av med lite gamla skulder på min gamla lägenhet. Vi behöver inte två bilar just nu ändå. Och sen kanske vi kan ta ett nytt lån tillsammans och faktiskt köpa oss ett hus, vilket kanske hjälper oss att bli gravida då vi kan planera flytten, handla nya fina grejjer på Ikea och planera vårt hus istället för att "stressa" med barn :) Jag vet inte riktigt, men jag tycker det låter rätt bra, att lägga fokus på att hitta det perfekta huset, och även en planerad mallorca resa i september :)