villblimammasnart

Jag kan inte fatta det, nu är det inte långt kvar! Jag börjar bli nervös, riktigt nervös. Gör jag verkligen rätt? Varför tvivlar jag nu när det är så nära? M har ju en poäng när hon säger att alla beslut som förändrar ens livssituation gör att man alltid tvivlar när det väl kommer till kritan. Men det är rätt, jag vet det. Jag vill ju börja må bra. Jag har mått så dåligt psykiskt de senaste månaderna och det här beslutet kommer leda till att jag kommer må bra igen. Nu är det inte långt kvar tills jag kan sluta skriva kryptiskt, nu är det inte långt kvar tills jag kan vara öppen med hur jag mår och varför jag har mått som jag gör. Men j*klar vad nervös jag är!