villblimammasnart

M och D tog med mig på Sannamarknaden igår i fjugesta. Det var riktigt skönt att få komma ut och göra något speciellt för en gångs skull. Men när vi kom till bebiskläder delen så var det inte lika roligt. Det sved och skrek i mitt hjärta när dem stannade för att titta på bebiskläder till sin bebis (M är i v.25). Jag försökte svälja det, jag försökte le och jag försökte att slå bort tankarna. Men det är inte lika lätt som det verkar. Jag vill också kolla på bebiskläder! Jag vill också köpa en massa kläder med söta mönster som dinosaurier till mitt väntade barn. Jag gick lite åt sidan och skickade ett sms till sambon och skrev att det var lite jobbigt, han svarade som jag väntade mig: det kommer älskling, vår tur kommer :). Men NÄR?! Varför tar det så jävla lång tid för oss?! Jag vet att jag har oregelbunden mens men det måste ju fan vara något annat som är fel! För det här kan inte stämma. Jag ger upp snart, eller jag kan inte. Jag har försökt att ge upp tanken under mer än ett halvår och det har inte funkat hitills. Så varför skulle det funka nu för? Jag vill bara bli mamma, är det så jädrans mycket begärt?! (Ursäkta för alla fula ord och förlåt M för att jag inte berättade för dig igår hur jag kände men jag vill ju inte dra ner eran lycka för min olycka.. )