villblimammasnart -

Fy på mig själv!

Jag blir så arg på mig själv emellanåt. Jag försöker vara en så god vän jag kan, men det känns som att jag kanske inte helhjärtat försöker vara glad för min bästa vän som är gravid. Jag vill kunna glädjas med henne. Jag vill känna bebisen sparka i hennes mage. Men samtidigt som jag vill stötta henne och vill lyssna på hennes gravidcravings/problem så kan jag inte hjälpa att jag suckar av avundsjuka inombords. Skulle jag bli gravid så skulle allting som händer antagligen vara "magiskt". Det kan ju bero på att jag längtar så, att vi har fått kämpa så länge. Jag skulle mer än gärna ta illamåendet, jag vill känna mig osexig, jag vill ha ont, känna mig som en valross, jag vill kunna gå endast 5 miunuter innan det gör ont och så vidare. Jag vill finnas där för henne, men jag kan inte ge henne så stor andel av min glädje som jag skulle vilja. Därför blir jag arg på mig själv, men det är för att det svider i hela kroppen när jag ser hennes stora mage. Det gjorde ont i hela kroppen när sambon följde med på en fika till dem och sa orden "vad stor du har blivit" med ett leende på läpparna. När kommer vi få glädjas av vår graviditet? När kommer vi få känna vårat barn sparka inifrån min mage?

Med det här vill jag ha sagt att M, jag älskar dig hjärtat, och jag önskar att jag kunde glädjas liiite mer än vad jag gör för er skull. Jag är glad för eran skull det vet du, jag försöker bara hitta ett sätt att hantera situationen..

2010-10-30 @ 07:25:53 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Chanserna har kanske ökat

Enligt ägglossningstestet så har jag inte ägglossning. Typiskt. Men av någon konstig anledning så känns det inte lika tufft längre. Kan det bero på att glöden är tillbaka? Att vi börjat känna den där attraktionen igen? Just nu har vi sex för att vi vill, och inte måste. Det känns underbart att robotsexet är som bortblåst.
Men jag tänker ju självklart hålla ögona öppna efter ägglossningen. Den dagen den kommer så håller jag det för mig själv så inte sambon känner sig pressad! Prestationsångest kan förstöra mycket, tro mig.

Lite hoppfull känner jag mig, trots oregelbunden mens, ingen äl och alla andra runt omkring mig som är och blir gravida. Nu har våra chanser ökat betydligt tack vare att vi funnit passionen igen..

2010-10-29 @ 06:46:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Spännande..

Hmm, svullen mage och humörsvängningar.. Kan det vara ägglossning på g måntro?

2010-10-28 @ 21:02:30 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Förvirrade jag?

Jag har ingen aning om när min ägglossning är beräknad. Igår kväll blev jag tokig bland alla olika uträknare med lutealfaser, senaste mensens första dag och menscykellängd! Jag har ingen aning om när min ägglossning kommer. Kanske är det bra också? Jag menar, nu har vi verkligen hittat våran glöd, och vi tycker det är roligt och skönt med sex igen. Vi kanske borde fokusera på oss istället ett tag?

Men visst jag kan sitta här och försöka intala mig själv att jag kommer klara av att sluta "stressa", men jag vet ju hur det blir. Och det är egentligen inte så konstigt när det är så många i min omgivning som blir gravida en efter en, efter en. Jag vill också ha viktångest, känna sparkar i min mage, gå på ultraljud, köpa bebiskläder, barnvagn. Det har jag velat i över 1,5 år!(slutade med ppiller för 13 månader sen dock) Ältest kommer jag fortsätta med, det är ett bra verktyg för mig med oregelbunden mens. Jag vet som sagt inte när min ägglossning sker men vi ska se till att träffa rätt denna gången, sex minst varannan dag så kan vi inte missa!

2010-10-28 @ 06:30:36 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det finns en anledning

Ingen ägglossning, tror jag. Jag hade liknande symtom i måndags men har inte känt något idag eller igår. Och med tanke på att min mens fortfarande är oregelbunden (uppenbarligen) så kan ägglossningen komma imorgon, nästa vecka, veckan efter det, nästa månad eller nästa månad igen, suck!

Det positiva är ju att vi har hittat glöden och passionen igen. Jag försöker att inte prata så mycket om min barnlängtan med sambon, det märks att det har börjat tära på oss emellanåt. Jag har bloggen och min bästa vän M till att ventilera. Det var ju därför jag skaffade just denna bloggen för att kunna skriva ner besvikelser, tankar, funderingar, få lite tips och råd från andra med mera. För även om sambon inte känner samma stress som jag så vet jag ju att han också vill ha barn, det säger han ju ibland, förutsatt att jag inte pratat om barn på ett tag. Då brukar det krypa fram att han också längtar.

Jag fortsätter med Ältest, och försöker ta mina kvinnatabletter, äta mer grönsaker, frukt och har börjat med promenader för att få lite motion som ska hjälpa till. Sen kan vi ju inget annat än att hålla tummarna för att ägglossningen kommer snart.

2010-10-27 @ 06:40:30 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Kama Sutra baby

Då vårat sexliv har gått ut på i stort sätt att göra mig gravid så har sexet änna planat ut, till och med blivit tråkigt. Och det har slutat med att vi inte har sex så ofta som vi kanske borde. Detta satt jag och min vän M och diskuterade igår då vi plötsligt fick en snilleblixt! Varför inte göra sexet lite roligare? Och lägga fokus på OSS och inte ägglossningsstickorna, benen upp i vädret, kvinnan på rygg och så vidare. Så det slutade med att jag köpte sexiga underkläder, mousserande rosévin, röda vindruvor och lånade Kama Sutra spelet av M. Sambon kom hem, och duschade medans jag passade på att tända alla ljusen, duka fram glasen, lägga upp spelet och inta en skön position i soffan. Då sambon inte hade en aning om denna överraskning så kunde det här gå åt två håll; antingen kunde han bara ha skrattat åt mig, tyckt jag var knäpp och sagt"klä på dig nu så åker vi och handlar", alternativt 2; skratta litegranna ge mig en kyss och ge sig hän han också. Alternativ 2 blev det.

Helt plötsligt hade vi så mycket beröring och känslor med att det blev en helt annan upplevelse än vad vi har haft tidigare under ett par månader nu. Sexet blev roligt, lite utmanande och sexigare. Detta rekommenderas starkt av mig! Och jag vet att man tänker "det där är inget för mig, jag vågar inte sånt". Det trodde inte jag heller om mig själv, jag skakade som ett asplöv när jag satt i soffan och väntade bland alla ljus, vindruvor och spel. Men det var värt det i slutändan!

Jag tror jag älskar min sambo liiite mer nu efter att han ställde upp på en sådan här grej och verkligen gav 100% av sig själv :) Det känns helt fantastiskt mellan oss nu, det är en helt annan atmosfär. Barnverkstans måste har ersatts av roligare och sexigare sexliv.

2010-10-26 @ 06:31:15 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

One step at a time

Jag tog en promenad för att rensa tankarna lite. Jag kände mig riktigt glad imorse och under förmiddagen, men sedan började tankarna snurra igen. Inte bara om barn, utan om allting. Högskoleprovet, jobbet, gamla vänner, min vikt, you name it! Och en promenad var verkligen vad jag behövde. Det känns mycket bättre trots att tankarna fortfarande snurrar. Dem blir lättare att hantera efter en promenad tycker jag. Lättare att trycka ner dem på något sätt. Under promenaden iallafall så spelades Jordin Sparks - One step at a time och den gick på repeat dem sista 15 minutrarna av promenaden, den fick mig att tänka om en gång till. Take on step at a time, there's no need to rush, its gonna happen baby..

2010-10-24 @ 16:39:39 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Nothing at all

Inget utslag på ägglossningsstickorna, inga ömma bröst, inga ägglossningssymtom alls. Oregelbunden fortfarande alltså. När ska den bli regelbunden eller kan det vara så att den aldrig kommer bli regelbunden? Det finns ju dem som har oregelbunden mens, jag var en av dem innan jag började med ppiller. När jag åt ppiller kom mensen på samma dag vid samma tidpunkt varje månad! Nu har jag ingen aning, men sexet fortsätter. Så någon gång ska vi väl träffa rätt, men jag börjar tappa hoppet alltmer..

2010-10-24 @ 10:20:52 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Så kan det gå

Min mamma vet hur man ska få mig att må bättre. Hon ringde och väckte mig vid halv 8 nu ikväll och frågade hur det gick. Jag svarade ju naturligtvis ärligt och berättade hur besviken jag är på mig själv, att jag inte lyckades bättre. Jag satsade ju på minst hälften rätt, men lyckades bara skrapa ihop 53 poäng, alltså 8 poäng från hälften. Och om man ska tänka ur normeringstabellen som dem går efter så hamnar jag troligtvis runt 0,6 vilket inte är bra. Det är långt ifrån bra. Mamma fick mig dock att känna mig lite bättre till mods genom att säga att jag är jätteduktig som kom så nära mitt mål. Och hon är stolt över mig. Det är en sådan där sak som bara en mamma kan säga på det där sättet, som värmer hela hjärtat.

Allt vi kan göra nu är att vänta och se vart i normeringen jag hamnar. Jag hoppas verkligen jag kommer in till våren. Chansen är ganska liten tack vare detta usla resultat, men tänk om något faktiskt går som jag vill för en gång skull..?

2010-10-23 @ 21:10:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Loppet är kört

Fy vad jag är besviken på mig själv! Det gick inte alls bra på högskoleprovet idag. Usch vad arg jag blir på mig själv! Jag var mycket mer förberedd denna gången, och trodde definitivt det skulle gå mycket bättre, men nej det då. Jag har kollat facit på studera.nu och fy vad är arg på mig själv! Jag kommer inte ihåg vad jag hade förra gången, det är nog en förbättring med plus 2-3 poäng typ. Jag blir så ledsen och besviken. Jag vill så gärna börja min utbildning men nu får jag vänta ytterligare 1 halvår och chansen är inte större till hösten då det är fler sökande till hösten än vårterminen. Det är kört. Jag får väl tragla runt på j*vla ICA resten av livet då. Nu ska jag krypa ner under täcket och sova bort min besvikelse innan sambon kommer hem, vill inte låta mitt dåliga humör gå ut över honom..

2010-10-23 @ 17:34:41 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

En viss avund..

Jag fick reda på i veckan att en vän i min närhet är gravid. Nu är det så att hon och hennes sambo har försökt bli gravida i ca 2 år så självklart blev jag otroligt glad för hennes skull! Just för att jag vet hur det är att längta och försöka men ingenting händer. Men, det finns ett men. Dem har ett barn sen tidigare. Så på sätt känner jag ändå en viss avund. Samtidigt som jag är uppriktigt glad för hennes skull. Jag önskar bara så att det var jag som var i i det där upprymda stadiet. Att jag fick veta att det faktiskt växer något inuti min mage, att det är jag som ska bli mamma, att jag nu faktiskt är gravid. När ska det bli vår tid? När ska jag få bli gravid? När ska jag få bli mamma?

2010-10-23 @ 07:06:02 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Utbränd?

Under ett par dagar har jag varit så trött, haft illamående och haft en fruktansvärd huvudvärk(är ej gravid, har eliminerat den tanken med ett test). Jag har kommit hem från jobbet och i stort sett stupat i säng och somnat så fort huvudet har vidrört kudden!

Jag kan iallafall säga att jag har inga ägglossningssymtom, ska dock ta en sticka när jag kommer hem i eftermiddag för säkerhetsskull. Skulle den inte visa något utslag så är det så att ägglossningen inte är regelbunden än heller. Men vi kör på, stickor och symtom är bara lite "vägledning" för oss så vi hittar rätt väg i rätt tid. Det SKA bli en bebis till jul! Hoppas jag iallafall..

2010-10-23 @ 06:19:12 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tips

På fredag ska jag använda en ägglossningssticka. Även lördag och söndag, och får jag inget utslag då har jag ju uppenbarligen ingen ägglossning och får vänta ett par veckor till. Ska försöka dra ner på koffeinet har jag bestämt mig för. Jag är en riktig kaffeälskare! Men har läst på olika sidor att det bästa är att sluta helt med det. Grönsaker är något som vi börjat se till att äta varje dag då vi har varit riktigt dåliga på det. Ska kolla på jobbet om vi har någon grapefruktsjuice. Proviva female också kanske? Mina kvinna tabletter tar jag varje dag så hoppas ju på att det hjälper till lite också! Några fler tips än dem jag nämnt tidigare är varmt välkomna! Här ska det göras bebis :)

2010-10-20 @ 07:04:37 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Ge mig!

Jag vill ha ont när jag rör mig. Jag vill ha illamående på morgonen. Jag vill vara konstant trött. Jag vill ha svullen mage, fötter och fingrar. Jag vill ha hormoner som sprutar åt alla håll. Jag vill ha gravidkrämpor. Ge mig det bara, jag tål det och jag vill ha det!

2010-10-19 @ 06:57:59 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Vi närmare eftertanke

I lördags var jag och sambon på bröllop och i bilen hem pratade vi litegranna om vårt framtida bröllop. En sak är säker, aldrig att vi kommer låna pengar för att gifta oss. En sak har jag lärt mig om ekonomi, har man inte råd kontant så har man inte råd. Aldrig mer krediter! Lån om man ska köpa hus eller bil, just för hus är ju en investering och bil OM det är ett måste. Men när det kommer till bröllop så är det inte ett måste, vilket innebär att vi helt enkelt får spara ihop till det. Det kommer dröja många år eftersom jag vill börja studera och OM vi får en bebis inom en snar framtid så blir det svårt att spara en massa pengar. Let's face it, barn är inte gratis.

Frågan är, hus eller bröllop först? Bröllop först anser jag, då ett hus och barn kostar en hel del vilket gör att bröllopet skjuts fram ytterligare ett par år. Men samtidigt vill jag ju ha ett hus. Det där kommer vi diskutera fram och tillbaka men just nu är inget av det aktuellt. Jag tror att alla bitar faller på plats med tiden. Just nu får vi försöka leva i nuet, kämpa på med barnverkstan, kommande studier och sambolivet.

2010-10-18 @ 12:56:30 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

babbel

Åter igen sitter jag och funderar allt för mycket på det här med barnverkstan. Det kanske stämmer att det sätter käppar i hjulet, men hur ska man göra då? Det går inte att bara säga till säg själv "nu slutar du tänka på barn, för det gör det svårare för dig att bli gravid". Riktigt så enkelt är det inte. Om jag ska sluta tänka på barn, då ska jag hålla mig borta från internet helt och hållet, jag ska inte umgås med mina vänner för dem är gravida, jag ska inte inte träffa mina andra vänner som redan har barn, jag ska inte ha något hemma som påminner något alls om barn såsom gravtest, ältest och folsyra tabletter, jag ska inte gå till jobbet för där kommer det kunder som är gravida och föräldrar med små bebisar hela dagarna. Jag kommer alltså få ligga i sängen, stirra upp i taket och försöka tänka "tänk inte, tänk inte, tänk inte". Det funkar inte riktigt så.

Jag vet inte om jag tror på det där med att om man vill för mycket så går det inte. Att man blir gravid har inte med tänket att göra, det har ju med ägglossningen att göra, alltså det är något fysiskt. Man ska helt enkelt se till att ha sex vid rätt tillfälle. Det är en omöjlighet att tala om för någon som har den här längtan efter barn, att sluta tänka på det. Det GÅR liksom inte bara.

2010-10-17 @ 17:49:47 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Blått betyder fertil period

7
To

8
Fr

9
Lö

10
Sö

11
Mâ

12
Ti

13
On

14
To

15
Fr

16
Lö

17
Sö

18
Mâ

19
Ti

20
On

21
To

22
Fr

23
Lö

24
Sö

25
Mâ

26
Ti

27
On

28
To

29
Fr

30
Lö

31
Sö

2010-10-17 @ 16:02:14 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Alla har vi brister men..

Jag och min sambo har det väldigt bra tillsammans. Detta har jag konstanterat idag. Visst har vi våra problem som vilket annat par som helst, vi är inget mirakel par som aldrig tjafsar om disken, tvätten eller vem som ska gå ut med soporna. Men vi planerar att skaffa barn tillsammans, vi vill gifta oss och vi ska nu börja spara ihop pengar för ett hus. Det faktum att vi känner oss så säkra på varandra och vårat liv tillsammans gör att de här svårigheterna för oss att bli med barn blir så himla enklare att orka kämpa för.

Vi vet att trots alla bråk vi haft och kommer ha så vill vi leva tillsammans resten av våra liv. Vi har kämpat så hårt med så mycket för att få våran relation att fungera och precis som alla andra så har vi båda våra brister som vi måste jobba på. Men i slutändan så är det hur vi mår tillsammans och ingen annan får mig att må så bra som Han. Han har brister precis som alla andra, men jag kan i ärlighetens namn inte se mig med någon annan än honom. Ingen kommer någonsin att kunna mäta sig med honom. Han har inte bara en speciell plats i mitt hjärta, han är mitt hjärta ♥

2010-10-16 @ 11:00:11 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Snart dags igen

På morgonkvisten har jag nu suttit och räknat ut när min nästa ägglossning sker. Förutsatt att den är regelbunden så har jag min fertila period mellan den 23e och 28e Oktober. Har även tänkt att använda ägglossningstesten också, så vi vet for sure om jag har ägglossning eller inte. Jag ska även införskaffa grapefruktsjuice, rosenrot till mig och även zinktabletter till sambon. Här ska det göras barn ser ni!

2010-10-15 @ 07:03:51 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Slutsats

Det här är slutsatsen jag kommit fram till: När jag får ont i brösten har jag inte själva ägglossningen som jag trott tidigare, utan detta är ett tecken på att jag är i min fertilitetsperiod som äger rum under ca 5 dagar. Det är inget jag tänkt på förut att jag faktiskt har ont i brösten under flera dagar. Vilket innebär att antingen har vi haft sex för tidigt, för sent eller så kan vi inte bli med barn. Så nästa gång jag har ägglossning (14 dagar från och med idag, om min mens någon gång kan bli regelbunden) och mina bröst börjar göra ont så ska vi ha sex varenda dag tills det inte gör ont längre i dem. Plus att jag ska använda mina ägglossningsstickor igen, för att ha ett hum om när det är som närmast. Nu ska jag krypa ner i sängen. Jag är trött, besviken och har en fruktansvärd mensvärk.

2010-10-12 @ 20:11:31 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Magkänslan ljuger aldrig

10 minuter efter förra inlägget, Mensen kom. Sa ju faktiskt det, Magkänslan ljuger aldrig.

2010-10-12 @ 19:19:23 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Magkänslan säger mig tvärtom

Min mens har inte kommit än! Men för att inte få för stora förhoppningar så bad jag min vän M att hjälpa mig räkna när den egentligen ska komma. Jag tror att jag hade min fertila period runt den 27e september till och med den 1a Oktober, alltså då jag trodde min mens egentligen skulle ha kommit (se inlägg "Vad gör man?"). M kom fram till att min mens ska komma imorgon. Inte kul alls. Jag har de klassiska menssymtomen, men det kan man ha ändå menar M på. Vi får se imorgon om mensen dyker upp eller inte. Men jag får inte förvänta mig något! Hoppas gör jag ju naturligtvis, men jag får helt enkelt inte förvänta mig att den inte kommer. Min magkänsla säger mig att mensen är på g, och den brukar vanligtvis inte ha fel..

2010-10-12 @ 19:00:59 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

So far so good

Tänkte bara inflika, ingen mens än så länge...Tänk om.. Näää.. Eller? :)

2010-10-11 @ 20:52:58 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Kontroll över mitt liv

Den här helgen har varit helt underbar! Jag har en helt ny energi och känner mig både starkare och piggare. Imorgon ska jag börja jobba igen efter 2 veckors sjukskrivning. Det ska bli skönt att komma in i vardagsrutinerna igen. Nu när jag har ekonomin under kontroll, psyket under kontroll och framtidsplanerna inom räckhåll så vet jag att jag kommer klara av det. Anmälan till universitetet skickades in idag dessutom, så i december får vi se om mitt högskoleprov betyg tar mig in på min drömutbildning. Nervöst, men känslorna är under kontroll. Jag har tagit kontroll över mitt liv igen och nu tänker jag bara njuta fullt ut av det! :)

2010-10-11 @ 14:36:03 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Lite medvind skadar aldrig :)

Yeeeeeeeeeeees! Äntligen något positivt som fått en stor klump i magen att försvinna! Jag visste att en helg hemma hos min familj skulle hjälpa mig att hitta en genväg ut ur min deprission. Men att det skulle bli så här underbart hade jag inte en aning om. Idag gick banken med på ett lån som binder ihop alla mina krediter och lån till ett enda lån. Vilket innebär att jag kommer spara mellan 2500 och 3000 per månad! Detta är ett jättestort break thru för mig!

Jag var 20 år en gång i tiden och hade fast jobb vilket bidrog till att jag köpte bil, lägenhet, och var så korkad att jag drog på mig krediter för diverse saker. Men jag insåg att detta inte funkar längre. Då jag har kämpat mig igenom 1 halvår med studiemedel, 3 månader med akassa och 3 månader som timanställd med nästan 5000/månad i bara skulder och då är inte resten av räkningarna inräknade, så har jag levt på den tunnaste gränsen någonsin. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva detta här, men jag är så glad och lättad, känslan går bara inte att beskriva. Jag har varit i den fällan som många unga hamnar i men jag har lyckats ta mig ur den!

Nu börjar allting lätta, jag känner mig bättre till mods, jag vet att jag kommer sova gott inatt och framför allt, jag och min sambo kan nu börja spara! Allting börjar nu ljusna och jag kan verkligen skymta ljuset i tunneln dääär borta, den är inte alls lika långt borta nu. Ikväll ska min syster, hennes pojkvän, min sambo och jag gå ut och spela bowling för att fira lite :) Jag tycker jag förtjänar det efter flera månader av ekonomiska bekymmer! Nu börjar en ny era i mitt och sambons liv, ett drägligt liv med en stadig ekonomi.

2010-10-08 @ 18:41:51 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Allt handlar om prioritering

Något som jag har funderat på och diskuterat mycket med min goda vän M ända sen vi ens började fundera på att skaffa barn är just ekonomi. De flesta tycker att båda ska ha fasta jobb, ha köpt hus, inga skulder, ha sparat ihop massa pengar, rest utomlands, ha bil och körkort och så vidare. Jag håller inte med någonstans. Varför skulle inte en studerande eller en person som har ett tillfälligt vikariat kunna skaffa barn? Måste man ha hus bara för att man har barn? varför skulle man inte kunna resa utomlands när man har barn? Bil och körkort underlättar men jag tycker absolut inte att det ska behöva vara ett "krav", det finns bussar, man kan gå eller cykla till dagis/vänner/stan. Jag stör mig mest på den ekonomiska delen. Javisst, det är skitbra om båda föräldrarna har fast jobb och en säker inkomst, det är skitbra om man lyckats spara ihop 50.000 kronor, och javisst det är skitbra om man har ett hus. Men vem säger att bara för att man har ett fast jobb så är man mer lämplig som förälder? Vem säger att man har bättre ekonomi bara för att man har ett fast jobb? Jag blir irriterad på sådana som talar om för mig att jag ska vänta tills vi båda har fast anställning.

Är jag en sämre förälder bara för att jag inte kan köpa ALLT jag vill till mitt barn? Har vi blivit så trångsynta att saker och ting spelar större roll än kärleken till våra barn? Bara för att jag kanske inte kommer ha råd att köpa nyaste och snyggaste barnvagnen 2010 så duger en årsmodell 02 som jag köper på blocket gott och väl för min del. Eller jag kanske inte kan köpa 569 nya klädesplagg till mitt barn varje månad, eller vi kanske inte har råd att köpa ett hus inom de närmsta 10 åren men so what? Drabbas barnet så hårt av att vi bor i lägenhet med uteplats istället för att bo i hus dem första 5 åren? Don't think so. Jag kommer att älska mitt barn precis lika mycket som dem där föräldrarna med fast anställning, jag kommer kunna uppfylla mitt barns behov precis lika bra som föräldrar med fast anställning, och jag kommer kunna köpa kläder till mitt barn oavsett om jag har fast anställning eller är student, punkt slut. Allt handlar om prioritering, inte om vilka som har fast anställning, hus, bil, körkort och allt det där formella.

2010-10-07 @ 13:21:03 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Helgen med det stora H

Ikväll åker jag och sambon hem till min familj över helgen. Det ska bli så otroligt skönt att komma hem ett par dagar. Lägga barntillverkningen lite på hyllan och bara slappna av. Jag kommer bli antingen besviken på måndag/tisdag om mensen kommer eller förvånad om den inte gör det. Vilket fall som helst så kommer de nya omständigheterna i mitt liv som avgörs i nästa vecka/ kanske imorgon redan göra det enklare och lättare för mig att hantera ännu ett negativt test eller om mensen beslutar sig för att dyka upp. Allt det här märker vi i början av nästa vecka. Kanske vi plussar, kanske min ekonomiska situation förändras och allt kommer lösa sig till ett lyckligt slut. Kanske mensen dyker upp, min ekonomiska situation förändras inte och allt kommer bli skit. Jag kan ju säga att mitt liv kanske tar en helt ny vändning och blir så mycket bättre, eller så kanske mitt liv tar ett tvärt stopp och fortsätter vara tufft. Vilket alternativ det än blir så är det lite spännande, samtidigt som jag måste försöka leva kvar i verkligheten och vara beredd på att allt kan hända.

2010-10-07 @ 13:02:35 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sista rycket i fabriken

Jag satt uppe ett par timmar igår kväll och letade efter artiklar och trådar i olika forum om olika tips och råd för att öka chanserna för att bli gravid. Så imorgon när jag och sambon åker hem till min familj så ska vi försöka ta oss till en hälsokost affär och köpa lite smått och gott till oss båda! Sen att lyfta på benen, lägga kudde under ryggen osv, tar jag med en nypa salt. Men jag ska testa, jag brukar ligga kvar i sängen minst 20 minuter efter sex men det har ju uppenbarligen inte hjälpt det heller. Lite rosenrot, zink, grapefruktjuice, järn, extra mycket grönsaker och frukt, bidrottninghonung (?) osv. Sambon har total förbud på varma bad! Och jag måste börja motionera. Jag är bra sugen på att börja jogga, det trodde jag aldrig om mig. Jag HATAR att springa men jag täntke jag börjar småjogga lite granna och ser hur det känns. Känns det bra så är det ju bara att fortsätta och känns det inte bra så kan jag promenera istället :) Något måste ju hända snart! bebisfabriken har varit öppen väldigt länge nu och det känns som att den kommer få stänga om det inte händer nåt, väldigt snart..

2010-10-07 @ 09:12:04 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Vad gör man?

Förra veckan gjorde jag ett gravtest på tisdagen, för att jag då verkligen trodde jag var gravid eftersom jag haft mens regelbundet två gånger i rad, men nej då det var ju negativt. Men det jag inte skrev här var att på måndag kväll när jag var som mest nervös tog jag och använde ett ÄL test, då jag hade liknande symtom som jag brukar ha vid ÄL. Det visades en rosa rand nedtill, men jag kunde inte avgöra om den var svagare eller lika stark som kontrolltecknet. Men jag hade ont i bröstvårtorna och "huggande" smärta under magen i ett par dagar efter det och därför misstänker jag att jag hade ÄL och att mensen var förflyttad en månad framåt (oregelbunden med andra ord). Så sambon och jag satte igång på måndag kväll för att täcka upp alla möjligheter. Så nu på måndag/tisdag nästa vecka borde ju mensen komma om det nu var ÄL förra veckan, och gör den inte det får det bli ett gravtest och visar det negativt så har jag ingen aning om vart jag är i menscykeln överhuvudtaget och då kan vi lika gärna lägga ner det här projektet och skaffa en hund istället. Hur länge orkar man hoppas egentligen? hur länge orkar man försöka? hur länge orkar man kämpa?

2010-10-06 @ 10:08:43 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

!#%&(/@¤%&¤%$£@£¤#/&¤(/!!

M och D tog med mig på Sannamarknaden igår i fjugesta. Det var riktigt skönt att få komma ut och göra något speciellt för en gångs skull. Men när vi kom till bebiskläder delen så var det inte lika roligt. Det sved och skrek i mitt hjärta när dem stannade för att titta på bebiskläder till sin bebis (M är i v.25). Jag försökte svälja det, jag försökte le och jag försökte att slå bort tankarna. Men det är inte lika lätt som det verkar. Jag vill också kolla på bebiskläder! Jag vill också köpa en massa kläder med söta mönster som dinosaurier till mitt väntade barn. Jag gick lite åt sidan och skickade ett sms till sambon och skrev att det var lite jobbigt, han svarade som jag väntade mig: det kommer älskling, vår tur kommer :). Men NÄR?! Varför tar det så jävla lång tid för oss?! Jag vet att jag har oregelbunden mens men det måste ju fan vara något annat som är fel! För det här kan inte stämma. Jag ger upp snart, eller jag kan inte. Jag har försökt att ge upp tanken under mer än ett halvår och det har inte funkat hitills. Så varför skulle det funka nu för? Jag vill bara bli mamma, är det så jädrans mycket begärt?! (Ursäkta för alla fula ord och förlåt M för att jag inte berättade för dig igår hur jag kände men jag vill ju inte dra ner eran lycka för min olycka.. )

2010-10-06 @ 10:05:11 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Utan dem

Den här veckan är jag sjukskriven också, men nästa vecka måste jag försöka ta mig till jobbet. Jag börjar känna mig starkare, mina promenader har hjälpt ganska mycket. Att jag kunnat sova när jag behövt, att kunna göra sådant som jag annars inte hinner på grund av mina arbetstider har också hjälpt. Till helgen ska jag och sambon åka hem till min familj då min morfar fyller 80 år! Han klarade sig till sin 80års dag, vilket vi alla är överlyckliga för! Nu håller vi tummarna att han klarar sig över jul också.

I helgen ska vi åka hem till min hemstad och jag tror att en helg hemma hos min familj och vänner kan ge mig ny energi som gör att jag klarar av sista tiden fram till nyår. Det händer en hel del fram tills dess så jag hoppas tiden bara snurrar på och att det går snabbt. Snart kommer jag vara mig själv igen. Snart kommer den där glada, utåtriktade och sociala Sophie tillbaka. Jag känner det på mig. Jag måste bara ha tålamod. Och min sambo visar att han har tålamod med mig, han visar att han finns här för mig när jag behöver han som mest. Det är tufft just nu, på många fronter, men jag har han vid min sida och min underbara vän M som ställer upp i vått och torrt ♥ Utan dessa älskade 2 personer i mitt liv och vid min sida, vet jag inte hur jag skulle tagit mig igenom denna otroligt tuffa period.

2010-10-06 @ 09:30:39 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Orka?

Det märks att det är söndag. Alla ligger och är bakfulla, själv är jag trött och seg och det går bara skit på tv. Så jag måste försöka hitta på något! Jag skulle kunna öva lite på högskoleprovet, jag skulle kunna ta mig ut på en lång promenad i det sköna höstvädret, jag skulle kunna ta ett långt bad, jag skulle kunna tvätta dem sista kläderna, men jag finner ingen ork! Jag har ingen energi just nu. Och att bara ligga i sängen med en bok eller titta på något tråkigt på tv gör mig bara rastlös, så vad gör man? Vad ska jag göra för att få igång mig själv till att orka göra något?

2010-10-03 @ 12:23:44 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

glasklart!

Det är klart jag vill jobba igen, jag vill inte gå hemma och vara deprimerad. Klart jag vill börja leva normalt igen, men att sätta press på mig, ge mig dåligt samvete och ångest hjälper mig ingenstans! Det är lördag, jag försöker att tänka positivt, jag försöker ta mig ur min deprission, jag försöker verkligen göra sådant jag tycker är roligt för att ta mig ur det här, men nu har tankarna börjat snurra igen. Tårarna rinner och jag vet varken ut eller in just nu! Jag kan inte ta dessa beslut idag. Jag får känna efter på måndag. Att sätta press på mig som är deprimerad just nu, hjälper mig inte ett dugg. Det gör saken värre! :(

2010-10-02 @ 17:13:47 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Titta han snackar!

Ikväll blir det fredagsmys med sambon hela kvällen♥ Idag har dessutom varit en dag utan tårar, första dagen sen i tisdags. Kanske tack vare promenaden jag tog, badet med lugna favoriter och tända ljus, och att jag fått städat här hemma, så jag trivs. Jag känner mig lugnare åtminstone och det gör att jag känner mig bättre till mods. Nu i helgen ska jag fortsätta göra sådant jag tycker om såsom promenader, fika med vänner (som jag aldrig annars finner varken tid, ork eller lust för), ta ett bad om jag känner mig stressad, vila, läsa en bok och bara slappna av. Bara vila upp mig helt enkelt.

Nu ska jag dock titta klart på Simpsons och sen börjar "Titta, han snackar" som jag bara älskar! Den är kanske lite löjlig men den är ju bara så söt :)

2010-10-01 @ 19:14:55 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hitta min styrka

Nu när jag är sjukskriven resten av veckan (idag och imorgon), så ska jag göra allt jag kan för att bli mig själv igen. Jag är deprimerad, jag fick en panikångestattack i tisdags, men idag ska jag ta mig ut på den där promenaden som jag vet kommer få mig att må lite bättre. Jag ska ta mig det där badet och läsa en bok, som jag aldrig hinner annars. Jag ska laga nya maträtter, för jag älskar att laga mat men jag har aldrig tid eller ork för att göra det efter jobbet. Jag ska sova om jag känner mig trött, jag ska försöka börja äta ordentligt igen, försöka hitta på sådant jag tycker är roligt för att få tillbaka styrkan att klara vardagen. Och jag ska börja denna dagen med frukost och sedan en promenad. Sen får vi se vad dagen har att erbjuda!

2010-10-01 @ 08:41:58 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()